Skolfrågan i Pargas behöver ses ur ett helhetsperspektiv

Insändare i ÅU 13.11.2019

Med hänvisning till gymnasierektorernas insändare i ÅU (12.11) efterlyser vi en helhetssyn i diskussionen om hur centrumskolornas fastighetsfråga skall lösas. Innan vi gräver ner oss i två läger och inleder en tvåsidigt ensidig debatt för ett av de två alternativen som nu presenterats – gymnasierna på Skolgatan eller gymnasierna på Vapparvägen – behöver vi ta ett steg tillbaka och se på frågan ur ett bredare perspektiv.

Stadens uttalade målsättning är att vara attraktiv för barnfamiljer. Ett mångsidigt utbildningsutbud har en självklar plats i den diskussionen.

Rent statistiskt är det nuvarande (befolknings-/ studerande-) underlaget för en andra stadiets yrkesskola aningen för litet i Pargas. I dagens digitaliserade värld som strävar efter en ökad effektivitet är existensbetingelserna för både ett svenskspråkigt och ett finskspråkigt gymnasium i Pargas inte heller helt självklara.

Vi kan inte ta vårt fina utbildningsutbud som en självklarhet. Varje skola för sig, men också bildningssektorn som helhet behöver se över möjligheterna till effektivering och utvecklande av verksamheten: hur kan vi få ännu mer för pengarna, både i form av utbud och kvalitet?

Vi ser otaliga möjliga öppningar för en diskussion om samarbete mellan yrkes- och gymnasieutbildning som skulle gagna båda parterna. De facto uppmanar också både Lagen om yrkesutbildning och Gymnasielagen till ett samarbete: ”Utbildningsanordnaren ska samarbeta med anordnare av grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, läroanstalter för fritt bildningsarbete och andra anordnare av utbildning…”

Beträffande samarbete finns flera synvinklar av vilka vi upplever att studerandesynvinkeln är den viktigaste: hur kan eleverna/ studerande dra mest nytta av att skolor samarbetar? Vi ifrågasätter utgångsläget i rektorernas argumentation att man endast med en gymnasieutbildning som grund kan fortsätta till en högskoleutbildning. Dagens verklighet är en helt annan och i synnerhet på finlandssvenskt håll är yrkesutbildningarna viktiga rekryteringskanaler för många högskoleutbildningar. Framför allt skulle ett samarbete inom hela andra stadiet ge studerande fler valmöjligheter.

De gemensamma ämnenas andel i yrkesstudierna är förhållandevis liten. Ett fungerande samarbete med gymnasierna kunde underlätta rekryteringen av lärare till yrkesutbildningen. Om detta förverkligas som en köptjänst hämtar det samtidigt en inkomst till staden.

På samma sätt kunde studerandevården samordnas dels med kostnadseffektivitet som ledstjärna, dels med avseende på att studerandevårdsärenden smidigt följer med vid övergång mellan olika stadier.

Beträffande investeringen i nya skolfastigheter i Pargas behöver vi vara kostnadsmedvetna nog för att se möjligheterna till utnyttjande av dyra specialutrymmen över alla utbildningsgränser – en ändamålsenlig gymnastiksal må utgöra exempel på ett utrymme som behöver kunna betjäna elever och studerande på alla stadier.

Pargas stad och Axxell Utbildning Ab skall också ses som jämbördiga förhandlingspartners med en gemensam målsättning i förhållande till en potentiell hyresvärd, d v s Kustregionens utbildningsfastigheter Ab.

Vi tror att ett bra samarbete inom utbildningen gagnar alla parter. Det gäller ändå att modigt våga öppna ögonen för att utvärdera de möjligheter som nu finns serverade, tillsvidare osorterade på en silverbricka. Hur gör vi det bästa möjliga av en investering på ca 15 miljoner euro för staden i allmänhet och våra ungdomar i synnerhet?

Tomas Björkroth (SFP), medlem i Pargas stads bildningsnämnd

Maria Lindell-Luukkonen (SD), fullmäktigeledamot i Pargas stadsfullmäktige

Stadsfullmäktige 12.11.2019

Under det senaste året har staden ”levt över sina tillgångar”, d v s använt mer pengar på verksamheten än vad som kommit in i form av intäkter, främst då i form av skatter och statsbidrag. En höjning av inkomstskatten skulle korrigera årets negativa resultat endast på kort sikt. Det är en strukturell förändring i verksamheten som ger ett bestående och långsiktigt resultat.

Vi har stora investeringar på kommande åren 2021 och 2022, t ex renovering och byggande av nya skolfastigheter. Dessa investeringar, storleksordning 15 miljoner euro, kommer att finansieras med lån. Det är då det är viktigt att ha en sund ekonomi där intäkter och kostnader är i balans och som klarar av en ökad lånebörda med de kostnader det tillför. Med stor sannolikhet kommer vi att behöva se över inkomstskatten igen inför 2021 men år 2020 skall vi använda till att korrigera de strukturella problemen vi har i verksamheten.

Staden har också ett s k ackumulerat överskott (ca 10 miljoner euro) från tidigare år då verksamhetens kostnader varit mindre än intäkterna. Man ”sparar” vinsten från goda år för att använda den under de dåliga. År 2019 är ett dåligt år som tyvärr kommer att förbruka omkring hälften av överskottet, men det är stadens egna inbesparingar som nu används för att klara av det dåliga året.

Nu har ekonomichefen och stadsdirektören tillsammans med verksamhetsansvariga med hårt arbete fått ihop en budgetram som bygger på en inkomstskatt på 19,75%. Så sent som igår sa ekonomichefen att hon tror att den strama budgeten kan hålla med bra planering och rätta åtgärder. En del av den bra planering är det redan utlovade anpassningsprogrammet med genomtänkta och riktade sparåtgärder – och det är just det vi behöver för att få de strukturella felen i verksamheten korrigerade.

Vi har tidigare i år anställt en ekonomichef som vi har gett uppdraget och förtroendet att sköta stadens ekonomi. Skall vi genast i början ta det förtroendet av henne?

För att sammanfatta:

  1. Driften – verksamheten – behöver ses över och utvecklas så att stadens ekonomi klarar av kommande investeringar som behöver finansieras med lån år 2021,
  2. Staden har ett överskott från tidigare verksamhetsår som täcker det pågående årets minusresultat,
  3. Vi har en ekonomichef som fått ihop en budget med en bibehållen skatteprocent på 19,75%. Hon tror att den budgeten håller – varför skulle vi inte vi göra det?

Därför kommer jag att rösta i enlighet med beredningen.

Rätt till trygghet

Publicerat i ÅU 3.8.2019

Alla skall ha rätt att känna sig trygga i Pargas. Rätten till trygghet gäller såväl invånare som sommarboende och turister.

Även om ”ungdomar är ungdomar” och t ex gränserna för vad som är acceptabelt kan diskuteras är direkta lagbrott som vandalism, hot om våld och hemfridsbrott alltid och definitivt oacceptabla företeelser. Föräldrar har alltid ett ansvar för sina barn och staden har ett helhetsansvar för tryggheten.

Pargas stad har satsat mycket på förebyggande arbete både inom bildningsväsendet och socialsektorn. Dessa satsningar är mycket värdefulla på lång sikt men hjälper föga då akuta problem uppstår.

Om den personliga integriteten hotas har man rätt till skydd från samhället, t ex om en sten kastas in genom sovrumsfönstret har man som individ rätt att få polisen på plats även om man från Åbo sett bor i periferin. Här uppmanar vi politiker Pargas stad att närma sig polismyndigheten med en skrivelse.

Det behövs ett sektoröverskridande samarbete och olika på förhand planerade åtgärder för att ingripa omedelbart då och där problemen uppdagas. Resurserna för tidigt ingripande behöver ses över. Likaså behöver vi arbeta för att hålla kvar resurserna för de små gruppstorlekarna vi har förmånen att ha inom bildningen i Pargas.

De initiativ till utpekade platser där ungdomar kan samlas och vistas tillsammans som lyfts fram i olika diskussionsforum behöver utvärderas av staden och förverkligas där det är möjligt.

SFP ser mycket allvarligt på det eskalerande ofoget som nu definitivt har gått över gränsen för vad vi kan acceptera och kräver att också myndigheterna tar sitt ansvar i ärendet.

Tarja Rinne, fullmäktigeordförande, Pargas
Mikael Holmberg, stadsstyrelsens ordförande, Pargas
Regina Koskinen, fullmäktigegruppens ordförande, Pargas
Conny Granqvist, ordförande för SFP:s lokalavdelning i Pargas
Tomas Björkroth, ordförande för SFP:s kommunorganisation i Väståboland

Vår framtid finns i skogen

Den finländska skogen är den ekonomiska ryggraden inom den finska bioekonomin och exportindustrin. Förutom att skogsindustrin idag står för 35% av bioekonomisektorns inkomster och sysselsätter 65 000 personer, är skogen också en råvara för många nya innovationer som ännu är i utvecklingsstadiet.

Enligt Naturresursinstitutets (LUKE) färska rapport uppgår den finländska skogens biomassa idag till ca 2,5 miljarder kubikmeter, en ökning med 65% sedan 1950-talet. Den årliga tillväxten är 110 miljoner m3 medan uttaget är 80 miljoner m3. Detta betyder att den finska skogens biomassa ökar med 30 miljoner m3 per år.

Regeringen vill nu öka avverkningen med 15 miljoner m3, vilket motsvarar hälften av den årliga ökningen av biomassan (att jämföra med ränta på kapitalet). Redan virkesvärdet skulle vara ett välkommet årligt tillskott i statskassan medan en minskning i avverkningsmängderna i statens skogar skulle betyda en motsvarande minskning i statsbudgeten.

Mycket arbete pågår för att göra skogsbruket än mer ekologiskt och miljömässigt hållbart än det är idag. Mängden biomassa, mängden död ved och skogarnas genomsnittliga ålder är bevis på att utvecklingen går i rätt riktning. Därför anser jag att vi också behöver beakta den ekonomiska hållbarheten i vårt skogsbruk.

Jag förespråkar varmt en mångformig användning av våra skogar som baserar sig på en helhetsplan över hur skogarna används var. Skogen kan och skall heller inte skötas på samma sätt i hela Finland. En ohuggen skogsparcell vid havsstranden skall värderas på andra grunder än ett stycke ekonomiskog inne i landet.

Turism och rekreation….

… eller ekonomiskog?

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi behöver ha tillräckliga skyddsområden för att garantera naturens mångfald och möjligheter att tillvarata andra naturprodukter som bär och vilt. Naturen skall också i fortsättningen vara en av hörnstenarna för besöksnäringen och erbjuda möjlighet till rekreation.

Skogsindustrins utveckling tyder på att vi i framtiden kommer att framställa mycket mer än cellulosa från våra skogar. Vi måste ändå komma ihåg att många längre förädlade produkter som redan produceras har sitt ursprung i cellulosaprocessen. Den forskning och utveckling som leder till (ytterligare) nya produkter måste också finansieras och då ligger det nära till hands att det är just skogarna som ger resurserna också till det arbetet.

De finska skogarna rymmer många användningsområden där användning och skydd inte behöver vara varandras motpoler.

I skogen finns Finlands framtid

Insändare i ÅU 24.10.2018

Som förespråkare för ett hållbart naturbruk vill jag framföra några kommentarer till Helena Särkijärvis insändare (ÅU 23.10) om hållbart skogsbruk.

Den finländska skogen är en kolsänka men samtidigt den ekonomiska ryggraden inom den finska bioekonomin och exportindustrin. Förutom att skogsindustrin idag står för 35% av bioekonomisektorns inkomster och sysselsätter 65 000 personer, är skogen också en råvara för många nya innovationer som ännu är i utvecklingsstadiet.

Bioproduktfabriken i Äänekoski. Foto: Metsä Group

 

 

Fortsätt läsa ”I skogen finns Finlands framtid”

Ministerbesök i Brusaby

Brusabys hälsning till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä under hans besök i Brusaby 10.8

Axxell Utbildning Ab on oppilaitos joka pääosin tarjoaa toisen asteen ammatillista koulutusta Etelä-Suomessa ja pääosin ruotsin kielellä. Käytän sanaa pääosin koska tarjoamme myös muita koulutuksia ja myös suomeksi mutta pääosin puhutaan ammatillisesta koulutuksesta ruotsin kielellä. Axxellissa on, vuodenajasta riippuen, noin 3 500 opiskeiljaa. Axxell on osakeyhtiö jonka liikevaihto on vajaa 35 miljoonaa euroa, työllistäen noin 300 henkilöä. Fortsätt läsa ”Ministerbesök i Brusaby”

En hälsning till Traktorkavalkaden

Jag vill för Axxells och min egen del önska Traktorkavalkaden och er alla hjärtligt välkomna till Axxell och Brusaby!

För oss som har semester är Traktorkavalkaden en välkommen tillställning såtillvida, att arrangörerna verkar ha goda kontakter till vädergudarna… Sol och varmt, gång efter gång, hur gör ni det, egentligen?

Traktorkavalkadens arrangörer och uppskattningsvis 3 000 besökare hade vädret på sin sida.

Fortsätt läsa ”En hälsning till Traktorkavalkaden”

Motion om en ringrutt Pargas centrum-Munkviken-Tennby-Ljusudda-Norrbystrand-Solliden

Motion presenterad på stadsfullmäktige 19.6.2018

Under det senaste året har vi fått ta del av många fina planer för utvecklande av Pargas centrum; dagligvaruhandeln planerar bygga ut längs Skärgårdsvägen, prisbelönta planer har presenterats för en ombyggnad av gästhamnsområdet, ”gamla centrum” blir ett område med småskalig affärsverksamhet och så vidare.

Många skrev under motionen om en ringrutt.

Fortsätt läsa ”Motion om en ringrutt Pargas centrum-Munkviken-Tennby-Ljusudda-Norrbystrand-Solliden”

Några kommentarer till Pargas stads handlingsplan 2018-2021

Mitt anförande angående handlingplan till Kreativ skärgård
som en del av Pargas stads strategi 2018-2022

Pargas stads strategiarbete har varit en diger satsning för att få till ett gemensamt dokument som styr skutan mot ett gemensamt mål.

Många av åtgärderna som listas i handlingsplanen hänger ihop med näringslivsutveckling och utvecklande av besöksnäringen. Bra så, det behövs. Jag noterar också att många planer finns för att öka vår allas trivsel och möjlighet till fritidssysselsättning. Bra så, det behövs också.

Aningen förvånad är jag ändå över att hitta så få konkreta åtgärder som direkt skulle koppla till att utveckla av staden upprätthållna tjänster t ex inom bildningen eller social- och hälsovården. Fortsätt läsa ”Några kommentarer till Pargas stads handlingsplan 2018-2021”