fbpx

Vaddå livskraft och hur jobbar ett utskott?

Kolumn i PK 12.10.2023

Då ansvaret för social- och hälsovårdstjänster flyttade från kommunen till välfärdsområdet fr o m 1.1.2023 förändrades kommunens uppdrag. Fostran och utbildning är numera, åtminstone kostnadsmässigt, den största av de flesta kommuners uppgifter medan stärkandet av kommunens livskraft har fått en större roll.

Livskraft handlar om att vara attraktiv: att erbjuda bra service åt kommuninvånare och att vara attraktiv utåt – att locka till inflyttning och att trivas med att bo, arbeta i och besöka kommunen.

Ur kommunens perspektiv handlar livskraft t ex om markanvändning och bostadspolitik, näringsliv och sysselsättning, om möjligheten att idka kultur och idrott, o s v.

I den organisationsförändring som genomfördes i Pargas var den uttalade målsättningen att stärka livskraften. Samtidigt fanns en strävan till att stärka samarbetet mellan förtroendevalda och förvaltning, att kunna planera och förverkliga tillsammans, för Pargas bästa.

I ett utskott är en del av fullmäktigemedlemmarna med och bereder ärendet tillsammans med ansvarig tjänsteperson. Varför? -Jo, då ärendet kommer till beslut är de politiska åsikterna redan beaktade, samtidigt som de förtroendevalda har fått ta del av tjänstemannaorganisationens sakkunskap och uppfattning om förverkligande.

I Pargas ville vi pröva modellen genom att i samband med organisationsförändringen skapa ett livskraftsutskott.

Utskottet deltar i beredningen och gör därför inga beslut. I stället gör livskraftsutskottet en s k instyrning, en rekommendation om hur [utskottet] tänker att ärendet borde avgöras eller förverkligas.

Tanken är att utskottet skall behandla större ärenden av mer strategisk karaktär som (ofta) omfattar flera verksamhetsområden och sträcker sig längre fram i tiden. Därför samlades också många ansvarsområden under en och samma sektor ”livskraft” i den nya tjänstemannaorganisationen.

Beträffande beslutsgången blir konsekvensen i utskottsmodellen att besluten flyttas ”uppåt” eller ”neråt” i organisationen jämfört med var besluten fattats tidigare. En del beslut faller på enskilda tjänstepersoner att göra medan andra avgöranden går till vidare till stadsstyrelsen och fullmäktige för beslut.

Vem/ vilken instans som gör vilka beslut definieras i förvaltningsstadgan.

Frågor som hittills varit till livskraftsutskottet för diskussion och instyrning är bl a reformen av arbets- och näringstjänsterna, stadens välfärdsplan, utbudet av tomter och hyresbostäder, stadens markpolitiska program, för att nämna några.

Många ärenden kan ha sin upptakt långt tillbaka i tiden och då blir det för utskottet att ”hoppa på ett tåg som redan är i rörelse”. Samtidigt är utskottets målsättning är att jobba med en tidshorisont som sträcker sig till år 2050 och vi förstår alla att det är mycket som händer i det perspektivet.

Livskraftsutskottet hade möte tisdag denna vecka och på agendan fanns ett företagsbesök, diskussion och instyrning t ex om campingplatser längs Skärgårdens ringväg, torgplaneringen i Pargas centrum och Pargas stads bränding.

Det återstår att se om utskottsmodellen är rätt för Pargas eller om vi vill utveckla livskraften i andra konstellationer. Sedan årsskiftet har vi just kommit igång med arbetet och jag tror att det är många av oss utskottsmedlemmar som först nu börjar se strukturen och möjligheterna i detta sätt att arbeta.

Lämna en kommentar