Kolumn i Pargas Kungörelser 19.5.2022

Då ansvaret för social- och hälsovården flyttar till välfärdsområdet den 1.1.2023 vaknar vi upp i en annorlunda kommun.

Av stadens knappt 900 anställda har ca 400 övergått till en ny arbetsgivare. Ekonomiskt har Pargas budget krympt från drygt 100 till 40 miljoner euro. Verksamhetsmässigt har bildningen blivit den största sektorn.

Då verksamheten ändrar, behöver också organisationen ses över.

Den politiska arbetsgrupp som tillsattes i januari arbetar tillsammans med tjänstemännen för att skapa en ny organisation för att möta förändringen. Arbetet skall vara klart och den nya organisationen godkänd innan sommaren.

Den nya organisationsmodellen utgår från verksamheten.

Arbetsgruppen har enats om att verksamheten i det nya Pargas organiseras i tre helheter; en för bildning, en för livskraft och välmående samt en för förvaltning och stödfunktioner.

För den politiska styrningen behövs en organisation för de förtroendevalda och för förverkligandet behövs en tjänstemannaorganisation.

Just nu kretsar diskussionen kring hur förtroendevaldaorganisationen skall se ut.

Den självklara lösningen skulle vara ”nämndmodellen”, enligt vilken det politiska beslutsfattandet i staden sker idag: sektorvisa nämnder ger utlåtande eller gör beslut utgående från en tjänstemannaberedning i frågor som berör deras verksamhetsområde.

Det finns också andra alternativ. I den s k ”utskottsmodellen”, utser fullmäktige bland sina medlemmar utskott i stället för nämnder. Utskotten kan fungera på olika sätt; de kan ha beslutanderätt, precis som nämnder, eller bereda ärenden för beslut som sedan tas i stadsstyrelsen.

Båda modellerna har sina för- och nackdelar.

Nämndmodellens fördelar är att den uppmuntrar till bred representation i beslutsfattandet. Å andra sidan får modellen kritik t ex för att beslutet utgår– och sällan skiljer sig speciellt mycket – från tjänstemannaberedningen.

I utskottsmodellen har de förtroendevalda en betydligt större roll i beredandet av ärenden. Den enskilda förtroendevalda behöver – på gott och på ont – involvera sig mer i de ärenden som behandlas i respektive utskott.

Den blivande förtroendevaldaorganisationen diskuterades också av hela fullmäktige på ett seminarium förra veckan.

I diskussionerna efterlystes mod till förändring och beslut inom den givna tidsramen. Gjorda beslut behöver följas upp – och om något inte fungerar måste man vara beredd att backa tillbaka och ompröva sitt beslut.

Staden erbjuder service och har verksamhet i alla kommundelar, varför det också behöver finnas representation från de olika kommundelarna i organisationen. Samtidigt är detta också en utmaning eftersom ett kommunalval inte garanterar en [geografiskt] jämn spridning av förtroendevalda inom kommunen.

Värt att notera från seminariet var stämningen och inställningen: alla arbetar tillsammans för en modell som är bästa möjliga för just Pargas.

Det går inte att ”kopiera” en modell från en annan kommun och rakt av överföra den på Pargas. Alla kommuner har sina egna särdrag och vårt Pargas skiljer sig åtminstone geografiskt från många andra kommuner.

I vårt nya Pargas behöver styrningen och driften matcha organiserandet av verksamheten. Behovet av ett enhetsöverskridande samarbete kommer att öka och det behovet måste den nya organisationen kunna bemöta.

Vi behöver skapa en egen ”Pargas-modell” som passar just vår stad och våra behov bäst.

 

Tomas Björkroth, ordförande för SFP:s fullmäktigegrupp i Pargas, I viceordförande i stadsfullmäktige