Rätt till trygghet

Publicerat i ÅU 3.8.2019

Alla skall ha rätt att känna sig trygga i Pargas. Rätten till trygghet gäller såväl invånare som sommarboende och turister.

Även om ”ungdomar är ungdomar” och t ex gränserna för vad som är acceptabelt kan diskuteras är direkta lagbrott som vandalism, hot om våld och hemfridsbrott alltid och definitivt oacceptabla företeelser. Föräldrar har alltid ett ansvar för sina barn och staden har ett helhetsansvar för tryggheten.

Pargas stad har satsat mycket på förebyggande arbete både inom bildningsväsendet och socialsektorn. Dessa satsningar är mycket värdefulla på lång sikt men hjälper föga då akuta problem uppstår.

Om den personliga integriteten hotas har man rätt till skydd från samhället, t ex om en sten kastas in genom sovrumsfönstret har man som individ rätt att få polisen på plats även om man från Åbo sett bor i periferin. Här uppmanar vi politiker Pargas stad att närma sig polismyndigheten med en skrivelse.

Det behövs ett sektoröverskridande samarbete och olika på förhand planerade åtgärder för att ingripa omedelbart då och där problemen uppdagas. Resurserna för tidigt ingripande behöver ses över. Likaså behöver vi arbeta för att hålla kvar resurserna för de små gruppstorlekarna vi har förmånen att ha inom bildningen i Pargas.

De initiativ till utpekade platser där ungdomar kan samlas och vistas tillsammans som lyfts fram i olika diskussionsforum behöver utvärderas av staden och förverkligas där det är möjligt.

SFP ser mycket allvarligt på det eskalerande ofoget som nu definitivt har gått över gränsen för vad vi kan acceptera och kräver att också myndigheterna tar sitt ansvar i ärendet.

Tarja Rinne, fullmäktigeordförande, Pargas
Mikael Holmberg, stadsstyrelsens ordförande, Pargas
Regina Koskinen, fullmäktigegruppens ordförande, Pargas
Conny Granqvist, ordförande för SFP:s lokalavdelning i Pargas
Tomas Björkroth, ordförande för SFP:s kommunorganisation i Väståboland

Vår framtid finns i skogen

Den finländska skogen är den ekonomiska ryggraden inom den finska bioekonomin och exportindustrin. Förutom att skogsindustrin idag står för 35% av bioekonomisektorns inkomster och sysselsätter 65 000 personer, är skogen också en råvara för många nya innovationer som ännu är i utvecklingsstadiet.

Enligt Naturresursinstitutets (LUKE) färska rapport uppgår den finländska skogens biomassa idag till ca 2,5 miljarder kubikmeter, en ökning med 65% sedan 1950-talet. Den årliga tillväxten är 110 miljoner m3 medan uttaget är 80 miljoner m3. Detta betyder att den finska skogens biomassa ökar med 30 miljoner m3 per år.

Regeringen vill nu öka avverkningen med 15 miljoner m3, vilket motsvarar hälften av den årliga ökningen av biomassan (att jämföra med ränta på kapitalet). Redan virkesvärdet skulle vara ett välkommet årligt tillskott i statskassan medan en minskning i avverkningsmängderna i statens skogar skulle betyda en motsvarande minskning i statsbudgeten.

Mycket arbete pågår för att göra skogsbruket än mer ekologiskt och miljömässigt hållbart än det är idag. Mängden biomassa, mängden död ved och skogarnas genomsnittliga ålder är bevis på att utvecklingen går i rätt riktning. Därför anser jag att vi också behöver beakta den ekonomiska hållbarheten i vårt skogsbruk.

Jag förespråkar varmt en mångformig användning av våra skogar som baserar sig på en helhetsplan över hur skogarna används var. Skogen kan och skall heller inte skötas på samma sätt i hela Finland. En ohuggen skogsparcell vid havsstranden skall värderas på andra grunder än ett stycke ekonomiskog inne i landet.

Turism och rekreation….

… eller ekonomiskog?

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi behöver ha tillräckliga skyddsområden för att garantera naturens mångfald och möjligheter att tillvarata andra naturprodukter som bär och vilt. Naturen skall också i fortsättningen vara en av hörnstenarna för besöksnäringen och erbjuda möjlighet till rekreation.

Skogsindustrins utveckling tyder på att vi i framtiden kommer att framställa mycket mer än cellulosa från våra skogar. Vi måste ändå komma ihåg att många längre förädlade produkter som redan produceras har sitt ursprung i cellulosaprocessen. Den forskning och utveckling som leder till (ytterligare) nya produkter måste också finansieras och då ligger det nära till hands att det är just skogarna som ger resurserna också till det arbetet.

De finska skogarna rymmer många användningsområden där användning och skydd inte behöver vara varandras motpoler.

I skogen finns Finlands framtid

Insändare i ÅU 24.10.2018

Som förespråkare för ett hållbart naturbruk vill jag framföra några kommentarer till Helena Särkijärvis insändare (ÅU 23.10) om hållbart skogsbruk.

Den finländska skogen är en kolsänka men samtidigt den ekonomiska ryggraden inom den finska bioekonomin och exportindustrin. Förutom att skogsindustrin idag står för 35% av bioekonomisektorns inkomster och sysselsätter 65 000 personer, är skogen också en råvara för många nya innovationer som ännu är i utvecklingsstadiet.

Bioproduktfabriken i Äänekoski. Foto: Metsä Group

 

 

Fortsätt läsa ”I skogen finns Finlands framtid”

Ministerbesök i Brusaby

Brusabys hälsning till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä under hans besök i Brusaby 10.8

Axxell Utbildning Ab on oppilaitos joka pääosin tarjoaa toisen asteen ammatillista koulutusta Etelä-Suomessa ja pääosin ruotsin kielellä. Käytän sanaa pääosin koska tarjoamme myös muita koulutuksia ja myös suomeksi mutta pääosin puhutaan ammatillisesta koulutuksesta ruotsin kielellä. Axxellissa on, vuodenajasta riippuen, noin 3 500 opiskeiljaa. Axxell on osakeyhtiö jonka liikevaihto on vajaa 35 miljoonaa euroa, työllistäen noin 300 henkilöä. Fortsätt läsa ”Ministerbesök i Brusaby”

En hälsning till Traktorkavalkaden

Jag vill för Axxells och min egen del önska Traktorkavalkaden och er alla hjärtligt välkomna till Axxell och Brusaby!

För oss som har semester är Traktorkavalkaden en välkommen tillställning såtillvida, att arrangörerna verkar ha goda kontakter till vädergudarna… Sol och varmt, gång efter gång, hur gör ni det, egentligen?

Traktorkavalkadens arrangörer och uppskattningsvis 3 000 besökare hade vädret på sin sida.

Fortsätt läsa ”En hälsning till Traktorkavalkaden”

Motion om en ringrutt Pargas centrum-Munkviken-Tennby-Ljusudda-Norrbystrand-Solliden

Motion presenterad på stadsfullmäktige 19.6.2018

Under det senaste året har vi fått ta del av många fina planer för utvecklande av Pargas centrum; dagligvaruhandeln planerar bygga ut längs Skärgårdsvägen, prisbelönta planer har presenterats för en ombyggnad av gästhamnsområdet, ”gamla centrum” blir ett område med småskalig affärsverksamhet och så vidare.

Många skrev under motionen om en ringrutt.

Fortsätt läsa ”Motion om en ringrutt Pargas centrum-Munkviken-Tennby-Ljusudda-Norrbystrand-Solliden”

Några kommentarer till Pargas stads handlingsplan 2018-2021

Mitt anförande angående handlingplan till Kreativ skärgård
som en del av Pargas stads strategi 2018-2022

Pargas stads strategiarbete har varit en diger satsning för att få till ett gemensamt dokument som styr skutan mot ett gemensamt mål.

Många av åtgärderna som listas i handlingsplanen hänger ihop med näringslivsutveckling och utvecklande av besöksnäringen. Bra så, det behövs. Jag noterar också att många planer finns för att öka vår allas trivsel och möjlighet till fritidssysselsättning. Bra så, det behövs också.

Aningen förvånad är jag ändå över att hitta så få konkreta åtgärder som direkt skulle koppla till att utveckla av staden upprätthållna tjänster t ex inom bildningen eller social- och hälsovården. Fortsätt läsa ”Några kommentarer till Pargas stads handlingsplan 2018-2021”

Finansiera utvecklandet av trafiken med en trafikavgift

Insändare i ÅU 21.4.2018

Med en rätt avvägd trafikavgift och en livscykelmodell som grund för finansiering och underhåll finns en möjlighet att förverkliga många investeringar i skärgårdstrafiken som annars aldrig skulle komma att se dagens ljus.  Om intäkterna från trafikavgiften styrs tillbaka till utvecklandet av trafiken i området kommer avgiften till förmån för såväl lokalbefolkningen som besöksnäringen.

Fortsätt läsa ”Finansiera utvecklandet av trafiken med en trafikavgift”

Varför du skall bli medlem i SFP just nu

Vem som blir svenska folkpartiets huvudkandidat från Egentliga Finland i riksdagsvalet 2019 avgörs i en medlemsomröstning redan i år. För att vara med och påverka behöver du ansluta dig till din lokalförening redan under våren.

Nästa riksdagsval är i april 2019. Stefan Wallin, SFP:s riksdagsledamot från Egentliga Finland, har meddelat att han inte ställer upp för omval.

Valmatematiken gör att det mest fördelaktiga alternativet för SFP är att ingå valförbund med ett annat parti. Om SFP ingår valförbund, vilket verkar sannolikt, kommer SFP att utse en huvudkandidat till vilken man i första hand försöker koncentrera riksdagsvalets röster.

SFP:s huvudkandidat i Egentliga Finland utses på hösten 2018 på basen av en medlemsomröstning (”primärval”). Den som får flest röster i primärvalet blir partiets huvudkandidat i kretsen. Till ”reglerna” hör att de övriga som ställt upp i primärvalet inte kandiderar i riksdagsvalet.

Hittills har tre personer anmält intresse för att ställa upp som kandidater för SFP i Egentliga Finland i riksdagsvalet 2019: Sandra Bergqvist, Ida Schauman och Niklas Guseff. Kandidaterna förväntas bli fler innan medlemsomröstningen.

Röstberättigade i detta primärval är de som är medlemmar i någon av SFP:s lokalavdelningar i Egentliga Finland och har betalt medlemsavgiften innan den 31.5.2018.

Vill du vara med och påverka vem som är SFP:s nästa riksdagsledamot från Egentliga Finland är det alltså för sent att vänta till valdagen i april 2019 – din röst behövs för att föra fram din kandidat redan i medlemsomröstningen (primärvalet) 2018.

Här kan du ansluta dig som medlem till SFP
http://www.sfp.fi/sv/content/bli-medlem-i-sfp.

 

Om du vill ha tilläggsinfo eller diskutera valen är du välkommen att vara i kontakt med mig (tomas.bjorkroth@axxell.fi, tel 044 739 7276).