fbpx

Gruppanförande på budgetmöte 12.12

Ordförande, bästa fullmäktige,

Det har säkert inte gått någon förbi att kommunerna och kommunernas ekonomi vid årsskiftet genomgår den största förändringen någonsin.

Skatteintäkterna sjunker från 74 till 42 Meur. Statsansdelarna minskar från 34 till 10,5 Meur. Stadens totala verksamhetsbidrag – hur mycket pengar staden gör av med under året – sjunker från 102 till 43 Meur. Och så vidare.

Det skall staden klara sig med.

Samtidigt äter inflationen och prisstegringen upp alla inbesparingar som uppstår genom minskade inköp av varor och tjänster.

Redan för ett år sedan kunde åtminstone stadsdirektören och ekonomichefen se denhär förändringen – ni skall ha tack att ni konstant upplyst oss förtroendevalda om magnituden av förändring vi står inför.

För ett år sedan sa bland andra stadsdirektören att staden måste anpassa sin verksamhet till den nya, krympta kostymen. Suu säkkiä myöden, siis.

Nu har fokus legat på att genomföra förändringen. I Pargas har vi gått in för att förändra, inte bara skala bort den verksamhet för vilken ansvaret flyttar till välfärdsområdet. Det kommer att finnas mycket uppföljning och säkert också justeringar och korrigeringar att göra under det kommande året.

En kommun har ett antal styrdokument. Organisationsförändringen syns bland annat i form av den förvaltningsstagda som vi godkände på förra fullmäktigemötet men den syns också som ett antal förändringar i budgetboken.

Själv tycker jag om utformningen av den nya, nedbantade budgetboken.

Ett bra, konkret exempel är hur strategin och dess åtgärder är presenterade i budgetboken: man har lyckats synliggöra hur pengar används och vad de förväntas resultera i. Detta sätt att presentera verksamhet och förväntade resultat kunde också göras i förhållande till satsningar på barn och ungdom, eller klimat och miljö, eller vad man vill.

Sättet att plocka fram siffror från olika ansvarsområden uppmuntrar på ett bra sätt till sektoröverskridande verksamhet och samarbete, vilket också varit en av de grundläggande målsättningarna med organisationsförändringen.

I den nya staden kommer bildningen att vara stadens absolut största ansvar framöver, vart omkring 80% av driftsbidraget går.

Bra så; inom bildningen pågår också stadens största investering någonsin, byggandet av Kreativt lärcenter. Med tanke på den allmänna kostnadsstegringen kan man väl säga att bygget startade i grevens tid och det är glädjande att fortgående höra att bygget håller såväl tidtabell som kostnadsram.

Samtidigt får vi höra att det finns ett akut behov av att öka personalresurserna inom bildningen. Att barn och ungdomar behöver fler vuxna omkring sig är inte endast ett bra tecken. Ändå är det glädjande att se att vi i Pargas kan svara på det behovet och ändå ha en budget som är i balans.

I budgeten finns också viktiga innehållsmässiga förändringar inom bildningen som jag tror att vi alla tycker att är värda att satsa på, som naturskola för alla, till exempel.

Vad jag känner att vi har såväl stadsdirektören, social- och hälsovårdsnämnden som alla anställda inom social- och hälsovårdssektorn att tacka för är framsyntheten i förhållningen. Jag medger att jag själv hörde till de som frågade mig varför staden skall satsa i ett välfärdscenter då hela ansvaret snart flyttar över till välfärdsområdet.

Nu ser också jag nyttan med att skapa en kompakt men fungerande helhet vars verksamhet kan fortsätta som förut. För det har vi alla sett att välfärdsområdena ännu är långt ifrån färdiga. Personalen och ledningen har sett det hela ur ett kundperspektiv hela vägen och det vill jag uppriktigt tacka er för.

I och med organisationsförändringen gör staden också en stor satsning på livskraft. Förutom att staden har anställt en livskraftschef har Maria Leppäkari också fått resurser och verktyg att arbeta med. Staden – vi – vill göra en satsning för att öka livskraften: locka människor att flytta hit och locka dem som redan bor här att stanna kvar.

Beträffande livskraften finns det inte EN åtgärd som är lösningen på utmaningarna.

Som Maria Leppäkari sa då hon presenterade sig i början av mötet behöver vi göra saker tillsammans. Det betyder att stadens anställda behöver arbeta mot en gemensam målsättning, tillsammans. Det betyder också att vi förtroendevalda behöver vara med och definiera målsättningen. Och det betyder ytterligare att vi behöver vara lyhörda och noggrant lyssna till kommuninvånare och potentiella kommuninvånare.

Inom livskraften presenteras också ett nytt sätt att arbeta, i och med det nya livskraftsutskottet. Ett organ som är med och gör beredningen men inga beslut, ett organ där man tillsammans arbetar fram bästa möjliga förslag till lösning som styrelse och fullmäktige sedan fattar beslut om.

I livskraften ingår – och uppgår – också kultur och idrott. Därför gläder det mig att vi nu, igen, går vidare med PIUG2 som jag framför allt ser som en satsning på livskraft med en mångfald av verksamheter.

Livskraften kommer att behöva få igång ett samarbete med många av de projekt som t ex bygg- och miljönämnden nu har på sin agenda.

Jag ser fram emot att höra om flera gemensamma initiativ och projekt med utomstående investerare som ekologiskt byggande i centrum eller projekt typ Pargas Havis, med mera.

Staden kan inte stå som finansiär eller byggherre i alla utvecklingsprojekt utan vi måste få med utomstående finansiärer. Det är inte precis tradition i denhär delen av landet att inte äga och göra allt själv men i utvecklingsfrågor måste staden också våga begränsa sin roll till facilitator och samarbetspart.

Haluan myös nostaa esille kaupungin ilmasto- ja ympäristöohjelman, joka tulee tämän valtuuston hyväksyttäväksi heti vuodenvaihteen jälkeen.

Tämä siksi, että ilmasto- ja ympäristöohjelmalla on paljon, paljon kauaskantoisempia vaikutuksia kuin tämä tai seuraava valtuustokausi.

Kaupungin ilmastotavoite on linjassa kansallisen tavoitteen kanssa ja Parainenkin sitoutuu, toivottavasti, hiilineutraaliuteen vuoteen 2035 mennessä.

Haluan nostaa tämän aiheen esille myös siksi, että yhteistyö, yhdessä tekeminen ja kuntalaisten osallistaminen on ollut ohjelmanteossa keskeisessä asemassa.

Asukkaat ja yritykset ovat kyselyn, työpajan, haastattelujen ja lausuntojen kautta myös linjanneet, mitä kaupungin ympäristötyössään pitää priorisoida. Vastauksista nousee esille erityisesti Saaristomeri, jonka tilan kohentamiseksi kukaan ei voi ratkaista ongelmia yksin, mutta kaikkien panos tarvitaan, jotta ongelmat voidaan ratkaista.

Till sist vill jag ännu tacka alla stadens tjänstemän, mina kolleger i fullmäktige och alla andra som under året gjort Pargas ännu bättre, för ett gott arbete och framför allt samarbete under året.

Lopuksi haluan vielä kiittää kaupungin kaikkia virkamiehiä, kanssavaltuutettuja sekä kaikkia muita, jotka kuluneen vuoden aikana ovat tehneet Paraisista vielä paremman, hyvästä työstä ja yhteistyöstä kuluneen vuoden aikana.

Kiitos – Tack!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Thank you for your upload