Finns det en koppling mellan jul och självständighet?

Tal med anknytning till Finland 100 år på julfest i Axxell Brusaby.

Jag vill leva upp till önskemålet att julfestens festtal skall ha en anknytning till Finland 100 år. Med det som inspiration ställde jag mig frågan hur julen såg ut i Finland år 1917 och om det fanns en koppling till självständigheten.

Julfirandet i sig är en urgammal fest. De kristna traditionerna känner vi till men ursprungligen hänger mycket av julen också ihop med lantbruket.

I ett jordbrukarhem var brödet i en central roll under julfirandet. Det skulle finnas mycket bröd och många sorter. I Kimito stod också en ”såkaka” framme som man inte åt, utan sparade till vårsådden då såningsmännen åt brödet.

Öl och brännvin har också hört till julfirandet.

Julhalm bars in i stugorna. Man kastade upp halm i taket och alla halmstrån som fastnade i taksparrarna hämtade lycka.

Stugan städades inför jul. I Kimito hade man en ”skrapandag” då man skrapade soten från väggstockarna.

Tomtarna var inte julgubbar som kom med presenter utan väsen som vakade över gården och boskapen. Det gällde att hålla tomten nöjd, till exempel genom att ställa ut ett fat gröt eller ett krus öl åt honom.

*    *     *

Då man talar om Finlands självständighet talar man ofta om vinterkriget och fortsättningskriget. Utan att alls ringakta de uppoffringar som våra föräldrar och deras föräldrar gjort för att Finland skulle bibehålla sin självständigt under och efter andra världskriget, vill jag ändå backa lite längre i historien om det självständiga Finland.

Sverige förlorade Finland till Ryssland i 1808-09 års krig och under 100 år var Finland ett ryskt storfurstendöme. År 1808 var Finland faktiskt ett av Europas fattigaste områden. Under den ryska tiden utvecklades ekonomin på många sätt till det bättre men storfursten och i sista ändan tsaren såg nog till att ta sin del av avkastningen.

Under den ryska revolutionen 1917 avsattes tsaren och det kommunistiska bolsjevikpartiet tog över makten i Ryssland. I Finland ville den borgerliga senaten ta avstånd från bolsjevikernas Ryssland, medan socialdemokraterna ville upprätthålla ett bra förhållande till det nya styret i Ryssland. De borgerliga var i majoritet och vann omröstningen i riksdagen varpå Finland i december 1917 förklarades självständigt.

*     *     *

Vad hände då här, på Kimitoön, under den tiden?

Den ekonomiska situationen var nog något bättre längs kusten, i de finlandssvenska bygderna, än i landet överlag. I Dalsbruk fanns järnbruket och i Björkboda låsfabrik, vilka gav sysselsättning. Fabrikerna behövde utbildade arbetare som kunde läsa och skriva. Kimito pedagogi grundades redan 1649.

I slutet av 1800-talet gav Karl Marx och socialismen upphov till en stark arbetarrörelse också i Finland. Till den tiden – eller kanske skall jag säga OCKSÅ till den tiden – hörde starka nationalistiska åsikter och fennicism. Man ville förfinska Finland. [Också då] gav orsakade de politiska meningsskiljaktigheterna oroligheter.

Stora godsägare och de som ägde industrierna ville förstås att det skulle vara lugnt i samhället – och att det fanns tillgång till arbetskraft enligt behov. Hur skulle man se till det?

Småbrukarrörelsen var ett försök att lösa problemen. Man ville sysselsätta och ge möjlighet åt familjer att försörja sig på små jordbruk – och samtidigt motverka både förfinskningen och socialismen.

Det var också bakgrunden till att Wrethalla skola för småbruk och egna hem grundades här i Kimito år 1906. Senare visade det sig att småbruken inte var speciellt lönsamma och, liksom under de 100 kommande åren, var det många gånger svårt att få ett tillräckligt studerandeunderlag till skolan. Skolan i Wrethalla var i varje fall grunden till det som idag är Axxell Brusaby.

Det var alltså många händelser som föregick och inverkade på julen år 1917. Finland var långt ifrån landsbygdsromantik och den ”allt var bättre förr” –värld vi gärna målar upp.

Det var ont om livsmedel och en fjärdedel av landets befolkning hade varit utan spannmål, mjöl och bröd i flera veckor. Det var alltså hungersnöd, eller åtminstone ingen festdukning för de flesta på den första julaftonen i det självständiga Finland.

*     *     *

Inte blev det bättre året därpå heller i det unga Finland. År 1918 blev klyftan mellan de borgerliga och socialisterna så stor att det ledde till det finska inbördeskriget. Då man ser tillbaka på 100 år av självständighet kan man inte förbigå de 37 000 finländare som dog i strider och avrättningar, också på Kimitoön.

Tjugo år senare blev Finland igen en spelpjäs i det stormaktspolitiska spelet som utmynnade i andra världskriget. Totalt omkom och försvann omkring 100 000 finländare under vinter- och fortsättningskrigen.

Även om Finland (kanske) inte var allierat med Tyskland kämpade man mot samma fiende och stod på förlorarnas sida då fredsvillkoren skrevs: ett krigsskadestånd motsvarande 300 miljoner (dåvarande) dollar skulle betalas till Sovjetunionen i form av varor – ett ofattbart stort belopp på den tiden.

Åren efter krigen var man rädd för att Finland trots fredsavtalet skulle bli ockuperat av Sovjetunionen. Ändå gick Finland ut ur de så kallade ”farans år” med ett handelsavtal med Sovjetunionen som förnyades regelbundet ända fram till år 1990. Krigsskadeståndet och handelsavtalet ledde till att metallbranschen och skogsindustrin byggdes ut och blomstrade – och de facto lade grunden till den välfärd alla vi finländare får njuta av idag.

*     *     *

Inför Finland 100 år sa Elisabeth Rehn såhär:

När Finland nästa gång firar ska vi lämna kriget bakom oss. Av hundra självständiga år har Finland varit i krig fyra. Under de 96 andra åren byggde vi upp välfärden.

Den välfärd vi får njuta av idag har varit dyrköpt. Själv tror jag att den viktigaste tillgången för att hålla kvar den uppnådda välfärden finns i vårt kunnande. Därför känns det speciellt bra att få säga detta i en naturbruksskola just till er studerande som är nästa generation som skall se till att välfärden i Finland bibehålls också för era barn.

Vi har mycket att vara tacksamma för julen 2017 då Finland nyss har fyllt 100 år. Julen är en tid då man får varva ner och vara tillsammans med nära och kära. Till julen hör en tradition av att ge och få gåvor och att vara tacksam.

Kanske är det just det som är kopplingen mellan jul och självständighet?

Med önskan om en riktigt God Jul, en avkopplande ledighet och ett framgångsrikt nytt år till er alla!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.