Valdebatt om utbildningens framtid i Pargas

Insändare i ÅU 1.4.2017
Nedan i fullång version

De finsk– och svenskspråkiga Hem och skola-föreningarna i Pargas arrangerade den 30.3 en valdebatt om utbildning där jag hade glädjen att få delta som representant för SFP.

Arrangerandet av utbildning kommer att vara en av kommunens viktigaste uppgifter i framtiden. En fungerande bildningssektor är också en bra investering för att hålla staden livskraftig och attraktiv. Därför vill jag lyfta fram delar av diskussionen också för en bredare publik.

Vi har en mycket god kvalitet på utbildningen i Pargas. Timresursen är större än medeltalet i andra kommuner, andelen behöriga lärare är hög, gruppstorlekarna är på en lämplig nivå och tillgången till stöd är god. Staden har en viktig i att upprätthålla den goda nivå vi har, i synnerhet med tanke på nedskärningar som gjorts från statligt håll de senaste åren.

I Pargas behöver vi utnyttja de möjligheter den relativt jämna språkfördelningen ger. Skolorna har redan nu mycket samarbete över språkgränserna men i Pargas, om någonstans, finns förutsättningar för försök som går steget längre. Ett stort, tvåspråkigt skolcampus skulle vara en bra början.

Språken kunde vara ett sätt för skolorna att profilera sig på ett bredare plan. Likaså finns utmärkta möjligheter att göra framför allt gymnasierna attraktiva genom att lyfta fram skärgårds- och miljöfrågor. Mycket av detta samarbete mellan skolorna finns redan men i många fall gäller samarbetet enskilda klasser och bekostas med projektmedel. Den kunskap som finns och praxis som uppstått beträffande samarbete behöver sättas i system som gäller större grupper och hela skolor.

Möjligheterna till samarbete med yrkesutbildningen skall heller inte förbises.

I Pargas verkar diskussionen om utbildningens framtid ständigt gå till vissa periferiskolors vara eller icke vara. I stället för att årligen återkomma till frågan borde stadens utbildningspolitiska program (2012-16) uppdateras. I det nya programmet skulle finnas en gemensam, nedskriven överenskommelse om vilka tidsramar eller gränsvärden som gäller för utvärdering av skolnätet. Det skulle ge personalen och eleverna arbetsro.

På samma sätt behöver det finnas långsiktiga renoverings-, underhålls- och investeringsplaner för skolfastigheterna.

En het potatis är frågan om hur skolornas bespisning och städning skall ordnas i framtiden. Faktum är att stadsstyrelsen som bäst förbereder ett förslag som fullmäktige tar ställning till på sitt möte i maj. Det betyder att principen för hur servicen organiseras är fastslagen innan nya fullmäktige inleder sitt arbete.

Personligen ser jag det så, att vi måste vara tydliga då vi definierar servicenivån, kvalitetsnivån och andra önskemål vi har, oberoende av om staden anställer personal eller om servicen sköts som en köptjänst. Nivån av städning och därigenom renlighet i skolan är i första hand beroende av hur många städtimmar som används, inte av vem som betalar lönen. Samma sak gäller bespisningen – vi måste definiera kvalitetsnivån eller andra kriterier som t ex andelen närproducerade råvaror.

Helt säkert går det att få levererat det vi beställer om vi är tydliga med beställningen och är beredda att beakta andra kriterier än priset. Om staden går in för att använda köptjänster handlar det alltså i första hand om att göra upphandlingen rätt och i andra hand om att följa upp hur avtalet följs.

Tomas Björkroth, enhetschef, Axxell Utbildning Ab
Kommunalvalskandidat, SFP, Pargas

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.