fbpx

Det skall alltid löna sig att jobba

Insändare i ÅU 15.7.2022

Under SuomiAreena i Björneborg återuppväckte Vänsterförbundet sitt tidigare förslag om en ”miljonärsskatt”, en extra skatt för personer med en förmögenhet som överskrider en miljon euro.

Nya skatter är ingen hållbar lösning för att finansiera vårt välfärdssamhälle.

Då en miljonegendom skapas, betalas skatter hela vägen. En ny skatt som endast skulle tillfalla dem som redan betalt mycket skatt, är inte rättvis och sporrar inte till utveckling.

Den som jobbar mer, skall också få mer lön i handen.

Om arbetsmarknaden fungerar, får samhället de skatteintäkter som behövs för att bekosta välfärden.

En fungerande arbetsmarknad bygger på att så många som möjligt är med i arbetslivet, förtjänar och betalar skatt. Ju fler som är med i arbetslivet, desto mer inkomster och skatteintäkter.

Då inflationen ökar behöver fokus ligga på att säkra köpkraften. Med en fungerande arbetsmarknad kan beskattningen sänkas, vilket stärker köpkraften.

Om målsättningen är att öka skatteintäkterna känns Vänsterförbundets förslag som ett slag i helt fel riktning.

Hur framskrider Pargas stads miljö- och klimatprogram?

Arbetsgruppen för att ta fram ett klimat- och miljöprogram för Pargas stad har idag informerat media om resultaten av invånarenkäten som gjordes tidigare i våras.

Helt klart framträder havet, stränder, skogen och närheten till naturen som viktiga (viktigast) för alla svarandegrupper.

Ur enkäten framgår att det finns en stor beredskap att vara med och påverka sin egen närmiljö.

Enkätens resultat

De möjliga åtgärderna inom ramen för stadens klimat- och miljöprogram behöver ses på flera olika plan:

1. Vilka är de övergripande målen, d v s ”rubriken” för klimat- och miljöprogrammet?

Summerat är det nog Skärgårdshavet som går att hitta i nästan alla svar och också känns som en naturlig rubrik och ram för stadens klimat- och miljöprogram.

2. Vad kan staden göra beträffande sin egen verksamhet?

Markplanering – användande av marken på ett sätt som möjliggör naturnära boende men också lämnar utrymme för andra att uppleva naturen och i synnerhet havet.

Energianvändning – verkan är mer global och långsiktig. Staden behöver se över sin egen energianvändning, i synnerhet beträffande fastigheter och transport.

3. Hur kan staden stöda och uppmuntra invånarna till att minska sin klimatpåverkan?

Utveckla kollektivtrafiken och lättrafiklederna i staden.

Tillhandahålla information om hållbart byggande, energieffektivitet och hållbar konsumtion, t ex.

Ett ”lyft” skulle vara att utreda möjligheten till att återinföra en återvinningscentral i staden, gärna tillsammans med någon annan aktör.

För staden gäller det nu att hitta kopplingarna till och de gemensamma målsättningarna med andra aktörer (t ex Egentliga Finlands klimatvägkarta, Biosfärområdet, Forststyrelsen o s v).

Arbetet fortsätter med en workshop den 16.8. Då kommer olika intressegrupper att lista och prioritera olika åtgärdsförslag.

Under hösten kommer också att göras en satsning för att få fler svar från ungdomar. Dagens barn och ungdomar är stadens framtid varför vi ännu skilt behöver utreda deras åsikter.

Dags att ta beslut i skolnätsfrågan

SFP:s fullmäktigegrupp i Pargas – insändare i ÅU 30.5.2022

Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp i Pargas anser att det är dags att konstatera att inga skolstängningar nu är aktuella på basen av den tidigare skolnätsutredningen.

Det behövs en skola i varje kommundel. För tillfället är elevunderlaget tillräckligt och stabilt i det nuvarande skolnätet också i Pargas kommundel.

Utgående från utredningens rekommendationer skulle det sannolika alternativet ha varit att stänga Sunnanbergs skola. Ändå har just Sunnanberg en fungerande verksamhet med nuvarande arrangemang som inte heller belastar ekonomin.

Också att ta beslutet att göra ingenting på basen av utredningen är ett viktigt beslut som ger arbetsro i skolorna och i hemmen.

Ett tydligt beslut i frågan kan antas ha en positiv inverkan både på inflyttning och val av skola.

SFP:s fullmäktigegrupp i Pargas

Bästa Partidag!

Välkomna till Egentliga Finland! 

Jag vill använda mina tre minuter till att peka ut, och peka ut lösningar till våra miljöproblem. 

Problemen är många. Vi har miljögifter, sura regn, övergödning, klimatförändringen, biodiversiteten… 

Att peka ut problemen är inget problem. 

Och faktiskt har vi också lösningar på många av problemen. Släpp ut mindre koldioxid, minska avrinningen, använd rätt gödsel, gifter och andra ämnen vi försöker styra naturen med… 

Vad är det då som är problemet, egentligen?
——-

Lösningen på problemen handlar om att våga välja. 

Vi kan inte planlöst ta oss an alla problem samtidigt. 

Problemen hänger ihop, så om vi tar tag i det vi upplever att är det största, mest akuta hotet, kommer vi också att motverka många andra utmaningar. 

Vi hörde av borgmästare Minna Arve igår att Åbo har vågat välja. Åbo stad har valt att fokusera på klimatförändringen – och att bli bäst på att stävja just den. 

Logiken i valet är, att genom att motverka klimatförändringen, råder man också bot på andra problem, som användandet av naturresurser och biodiversitet. 

—– 

I min egen stad, Pargas, arbetar vi med att ta fram ett klimat- och miljöprogram. Utan att villa föregå det programmet hoppas jag att vi i vår stad vågar välja att fokusera på Skärgårdshavet.

I Skärgårdshavets nationalpark skyddas naturmiljön.  

I anslutning till – eller egentligen som en zon mellan nationalparken och, om jag får kalla det fastlandssamhället, har vi Skärgårdshavets Biosfärområde. I området lever 3500 människor i modern samverkan – och här vill jag understryka modern – samverkan med naturen. 

Här har man vågat välja att skydda människans koppling till naturen.  

Om vi i våra miljösträvanden vågar välja att fokusera på Skärgårdshavet, behöver vi ta ställning till frågor som berör hur människor lever och kan få sin utkomst i ett bra samspel med en sårbar natur.  

Vi är tvungna att ta ställning till utmaningar som avfallshantering och cirkulär ekonomi, nedskräpning och så vidare. 

 ——-

I lösningen på problemen ingår också att ta ansvar. 

Som medlem i Svenska folkpartiet ser jag gärna att partiet fortsätter att ta ansvar för miljön genom att ta fram ett energiprogram med lösningar som passar just Finland. 

Energiproduktion och -distribution är inte bara en fråga om att våga välja, utan en fråga om att satsa på det som passar oss bäst OCH samtidigt passar in i en europeisk och global helhet.  

Den palett som passar Finland bäst är knappast lämpligast för ett land vid Medelhavskusten – men lösningarna är en del av samma helhet. 

Då vi tvingas välja bland olika till buds stående energilösningar måste vi samtidigt ta ställning också till miljöfrågor, där problemen får en konsekvens och lösningarna en prislapp. 

Tack! 

På väg mot ett nytt Pargas

Kolumn i Pargas Kungörelser 19.5.2022

Då ansvaret för social- och hälsovården flyttar till välfärdsområdet den 1.1.2023 vaknar vi upp i en annorlunda kommun.

Av stadens knappt 900 anställda har ca 400 övergått till en ny arbetsgivare. Ekonomiskt har Pargas budget krympt från drygt 100 till 40 miljoner euro. Verksamhetsmässigt har bildningen blivit den största sektorn.

Då verksamheten ändrar, behöver också organisationen ses över.

Den politiska arbetsgrupp som tillsattes i januari arbetar tillsammans med tjänstemännen för att skapa en ny organisation för att möta förändringen. Arbetet skall vara klart och den nya organisationen godkänd innan sommaren.

Den nya organisationsmodellen utgår från verksamheten.

Arbetsgruppen har enats om att verksamheten i det nya Pargas organiseras i tre helheter; en för bildning, en för livskraft och välmående samt en för förvaltning och stödfunktioner.

För den politiska styrningen behövs en organisation för de förtroendevalda och för förverkligandet behövs en tjänstemannaorganisation.

Just nu kretsar diskussionen kring hur förtroendevaldaorganisationen skall se ut.

Den självklara lösningen skulle vara ”nämndmodellen”, enligt vilken det politiska beslutsfattandet i staden sker idag: sektorvisa nämnder ger utlåtande eller gör beslut utgående från en tjänstemannaberedning i frågor som berör deras verksamhetsområde.

Det finns också andra alternativ. I den s k ”utskottsmodellen”, utser fullmäktige bland sina medlemmar utskott i stället för nämnder. Utskotten kan fungera på olika sätt; de kan ha beslutanderätt, precis som nämnder, eller bereda ärenden för beslut som sedan tas i stadsstyrelsen.

Båda modellerna har sina för- och nackdelar.

Nämndmodellens fördelar är att den uppmuntrar till bred representation i beslutsfattandet. Å andra sidan får modellen kritik t ex för att beslutet utgår– och sällan skiljer sig speciellt mycket – från tjänstemannaberedningen.

I utskottsmodellen har de förtroendevalda en betydligt större roll i beredandet av ärenden. Den enskilda förtroendevalda behöver – på gott och på ont – involvera sig mer i de ärenden som behandlas i respektive utskott.

Den blivande förtroendevaldaorganisationen diskuterades också av hela fullmäktige på ett seminarium förra veckan.

I diskussionerna efterlystes mod till förändring och beslut inom den givna tidsramen. Gjorda beslut behöver följas upp – och om något inte fungerar måste man vara beredd att backa tillbaka och ompröva sitt beslut.

Staden erbjuder service och har verksamhet i alla kommundelar, varför det också behöver finnas representation från de olika kommundelarna i organisationen. Samtidigt är detta också en utmaning eftersom ett kommunalval inte garanterar en [geografiskt] jämn spridning av förtroendevalda inom kommunen.

Värt att notera från seminariet var stämningen och inställningen: alla arbetar tillsammans för en modell som är bästa möjliga för just Pargas.

Det går inte att ”kopiera” en modell från en annan kommun och rakt av överföra den på Pargas. Alla kommuner har sina egna särdrag och vårt Pargas skiljer sig åtminstone geografiskt från många andra kommuner.

I vårt nya Pargas behöver styrningen och driften matcha organiserandet av verksamheten. Behovet av ett enhetsöverskridande samarbete kommer att öka och det behovet måste den nya organisationen kunna bemöta.

Vi behöver skapa en egen ”Pargas-modell” som passar just vår stad och våra behov bäst.

 

Tomas Björkroth, ordförande för SFP:s fullmäktigegrupp i Pargas, I viceordförande i stadsfullmäktige

Pargas stads nya strategi, för oss att förverkliga

Så har Pargas då en ny strategi. Och om jag får tillägga, en BRA strategi, då fullmäktige var oense endast om huruvida ordet ”webb3” skulle vara med eller inte.

Även om jag nu talar för egen del kan jag konstatera att SFP:s fullmäktigegrupp har tagit emot den nya strategin positivt; processen med den nya strategin upplevs som involverande, vi beslutsfattare upplever att vi varit delaktiga i arbetet och man upplever att verksamheten ryms in i strategins ramar.

Själv vill jag kort lyfta fram några saker från strategin.

Textdelen tar genast siktet framåt med orden ”Framtidens Pargas” och konkretiseras i fyrväpplingen starkare attraktivitet, skapa tillsammans, bättre välmående och tre dimensioner av hållbarhet (ekonomisk, social och miljömässig).

Det är glädjande att rubrikerna inte är bara tomma ord utan redan nu har ett innehåll; grundstenen är murad för kreativt lärcenter, näringslivet har en stark grund att stå på, som ett bra exempel fungerar t ex det nygrundade Visit Turku Archipelago Oy där Pargas stad är med, i staden pågår som bäst arbetet med att ta fram ett miljö- och klimatprogram, med mera.

Arbetet med organisationsförändringen framskrider parallellt med att strategin träder i kraft – dehär två processerna stöder varandra.

I strategitexten talas på flera punkter om att skapa tillsammans och lärande. För mig kopplar detta lärande inte bara till utbildning utan också att staden Pargas lär sig och utvecklas som organisation.

Även om det är min egen tolkning tycker jag att texten nu på riktigt andas att hela Pargas är en skärgårdsstad … och i de diskussioner där jag har varit med kommer skärgården att vara i fokus i förverkligandet av strategin.

Och strategin är ju inte något som är tänkt att nu skall printas ut och läggas i en mapp för de kommande fyra åren, utan det är vi här och vi alla som tillsammans skall fortsätta att utveckla innehållet.

“What we build on the inside, will reflect on the outside.” Så huruvida vi når målsättningarna i strategin, eller rättare sagt hur långt vi når, är vårt ansvar och upp till oss själva!

Den nya strategin hittar du här.

Partifullmäktige 23.4

Mitt inlägg i den allmänpolitiska debatten

Bästa partifullmäktige,

Corona-krisen har haft stor inverkan på vårt förhållande till och påverkan på miljön;

resandet har minskat, luftföroreningarna har minskat och det är pop att ha naturen som hobby.

Kriget i Ukraina har stor inverkan på vårt förhållande till och påverkan på miljön;

energipriserna skjuter i höjden, transporter och resandet minskar, världsekonomin är i kaos och den akuta krisen överskuggar i synnerhet klimatkrisen.

Jag ber om ursäkt om någon tycker att det är opassande att dra paralleller mellan ett krig och miljöfrågor, men efter Covid och efter Ukraina, kvarstår miljökrisen fortfarande.

Kriser följs av återhämtning och återuppbyggnad. Kriser ger också en modell för lösandet av kommande kriser.

Återhämtningen efter Covid och återuppbyggnaden av Ukraina kan och skall styras till att motverka också miljökrisen.

Både Covid- och Ukraina avspeglar sig också i vårt förhållande till miljön. Efter Covid är distansarbete och Teams-möten det nya normala, och hela västvärlden arbetar för högtryck med att hitta alternativa energikällor för att bli mindre beroende av fossila bränslen.

Momentum för ny teknologi, nya energilösningar och innovationer som bidrar till en cirkulär ekonomi är nu.

Ny forskning för också med sig helt nya metoder att angripa miljöproblemen.

Att lösa miljöproblem är inte bara tekniska lösningar utan också tvärvetenskapliga dito.

T ex i psykologin har man tagit sig an miljöproblematiken på systemnivå. Ett verktyg kallas ”nudge”, som finska forskare kallar ”tuuppaus”, med en målsättning att skapa system som får oss att villa välja det mer miljövänliga av två alternativ.

Vetenskapen har gått från att berätta hur vi skall tänka, till att ge oss verktyg för förändring.

Miljökrisen blir heller inte mindre av att den tillfälligt överskuggas av andra kriser.

För att tackla miljökrisen behöver vi bryta ner den i mindre delar och ta oss an dem en bit i taget. Ni vet, som man äter en elefant, i små bitar.

Redan nu styckas miljöproblemen globalt så att länder tar ansvar för sina delar och nationellt delas ansvaret småningom t ex till bindande miljöprogram på kommunal nivå.

Var och en av oss börjar inse att vi alla är delaktiga i förverkligandet av de globala målen. Eller när har du senast hört någon säga om miljöproblemen, att ”problemet är alldeles för stort för att vi här skall kunna göra något åt det” eller att ”det här är en så liten sak att det inte har någon betydelse i den stora helheten”?

För vi behöver prioritera, vi behöver våga investera och vi behöver våga välja.

Och vi behöver välja rätt.

Tack!

 

Liberala tankar från Strasbourg

Då över 5 000 personer med åsikter uttalar sig, då blir det många åsikter. Då hundra människor träffas för att diskutera de frågor som 5 000 kollektivt anser vara viktigast, behövs någon som håller ordning på torpet. Det lyckades #Reneweurope med i processen som fick ett avslut på plenum i Strasbourg i helgen.

Demokrati och lagstiftning [i EU]

Not just telling people what to think, but also give the tools to make a change!

EU-länderna behöver komma närmare varandra. Frågan är hur man gör det så att medborgarna uppfattar det positivt?

Vi behöver förändra, förbättra och – framför allt – förenkla. Samtidigt.

Vi behöver omorganisera politiken så att det finns pan-europeiska vallistor och – åtminstone till en början – en kvot för dessa. Sedan blir det kandidaternas, partiernas och grupperingarnas sak att göra den pan-europeiska diskussionen och kandidaterna kända.

Vi behöver kommunicera, lära om och av varandra. Kunde det finnas en gemensam del i skolornas läroplaner över hela Europa? Kunde vi ha en europeisk rundradio som public service?

Ett starkare EU

If we build on the inside, it will reflect on the outside!

Pandemin har stärkt gemenskapen i EU och Covid-vaccinationerna är ett synligt bevis på att länderna i unionen är starkare tillsammans.

Beträffande många andra frågor verkar länderna ändå sakna en gemensam målsättning.

Just nu behöver en gemensam energistrategi stå högst på listan – p g a såväl den ryska invasionen av Ukraina, som för en hållbar klimatpolitik.

En diversifierad energiproduktion bidrar till såväl ökad säkerhet som ökad jämlikhet.

Jag har under veckoslutet diskuterat med personer från ca 20 länder och är aningen förvånad över hur många gånger jag fått frågan om vi i Finland är rädda för rysk invasion eller om Finland kommer att gå med i NATO.

Mitt svar har varit att jag skulle vara betydligt mer orolig för läget, om jag bodde i de baltiska länderna, eller i Polen. Helt klart är Finlands läge uppmärksammat i Europa.

Och ännu beträffande NATO: det är rätt plattform för ett europeiskt försvarssamarbete men huruvida vi skall ansluta oss nu eller senare litar jag på att regeringen har bästa förutsättningarna att bedöma.

—–

Ps. Diskussionen om klimatförändringen får en helt egen text senare.

Skärgårdspolitik anno 2022

Skärgårdsdelegationen har en skärgårdspolitisk turné på gång och på onsdag stod Pargas i turen. Målsättningen är att få åsikter om uppdaterandet av den s k Skärgårdslagen (Lagen om främjande av skärgårdens utveckling) från 1981.

Uppdaterandet av lagen är inte listad i nuvarande regeringsprogram men förberedelserna börjar med målsättningen att arbetet konkretiseras under nästa regeringsperiod. Fortsätt läsa ”Skärgårdspolitik anno 2022”

Landskapsbarometer 2022 och utbildning

Idag på morgonen hade jag förmånen att lyssna till kloka ord av visa talare som diskuterade näringslivsutveckling och tillgången till arbetskraft i Egentliga Finland utgående från Landskapsbarometern 2022.

—-

I Egentliga Finland upplever 39% av företagen att det är svårt eller mycket svårt att hitta kunnig arbetskraft.

Som möjliga lösningar på arbetskraftsbristen förde företagen fram behovet av en helhetsreform av socialskyddet, utbildning och underlättandet av arbetskraftens rörlighet. Fortsätt läsa ”Landskapsbarometer 2022 och utbildning”

Thank you for your upload