fbpx

Pargas stads nya strategi, för oss att förverkliga

Så har Pargas då en ny strategi. Och om jag får tillägga, en BRA strategi, då fullmäktige var oense endast om huruvida ordet ”webb3” skulle vara med eller inte.

Även om jag nu talar för egen del kan jag konstatera att SFP:s fullmäktigegrupp har tagit emot den nya strategin positivt; processen med den nya strategin upplevs som involverande, vi beslutsfattare upplever att vi varit delaktiga i arbetet och man upplever att verksamheten ryms in i strategins ramar.

Själv vill jag kort lyfta fram några saker från strategin.

Textdelen tar genast siktet framåt med orden ”Framtidens Pargas” och konkretiseras i fyrväpplingen starkare attraktivitet, skapa tillsammans, bättre välmående och tre dimensioner av hållbarhet (ekonomisk, social och miljömässig).

Det är glädjande att rubrikerna inte är bara tomma ord utan redan nu har ett innehåll; grundstenen är murad för kreativt lärcenter, näringslivet har en stark grund att stå på, som ett bra exempel fungerar t ex det nygrundade Visit Turku Archipelago Oy där Pargas stad är med, i staden pågår som bäst arbetet med att ta fram ett miljö- och klimatprogram, med mera.

Arbetet med organisationsförändringen framskrider parallellt med att strategin träder i kraft – dehär två processerna stöder varandra.

I strategitexten talas på flera punkter om att skapa tillsammans och lärande. För mig kopplar detta lärande inte bara till utbildning utan också att staden Pargas lär sig och utvecklas som organisation.

Även om det är min egen tolkning tycker jag att texten nu på riktigt andas att hela Pargas är en skärgårdsstad … och i de diskussioner där jag har varit med kommer skärgården att vara i fokus i förverkligandet av strategin.

Och strategin är ju inte något som är tänkt att nu skall printas ut och läggas i en mapp för de kommande fyra åren, utan det är vi här och vi alla som tillsammans skall fortsätta att utveckla innehållet.

“What we build on the inside, will reflect on the outside.” Så huruvida vi når målsättningarna i strategin, eller rättare sagt hur långt vi når, är vårt ansvar och upp till oss själva!

Den nya strategin hittar du här.

Partifullmäktige 23.4

Mitt inlägg i den allmänpolitiska debatten

Bästa partifullmäktige,

Corona-krisen har haft stor inverkan på vårt förhållande till och påverkan på miljön;

resandet har minskat, luftföroreningarna har minskat och det är pop att ha naturen som hobby.

Kriget i Ukraina har stor inverkan på vårt förhållande till och påverkan på miljön;

energipriserna skjuter i höjden, transporter och resandet minskar, världsekonomin är i kaos och den akuta krisen överskuggar i synnerhet klimatkrisen.

Jag ber om ursäkt om någon tycker att det är opassande att dra paralleller mellan ett krig och miljöfrågor, men efter Covid och efter Ukraina, kvarstår miljökrisen fortfarande.

Kriser följs av återhämtning och återuppbyggnad. Kriser ger också en modell för lösandet av kommande kriser.

Återhämtningen efter Covid och återuppbyggnaden av Ukraina kan och skall styras till att motverka också miljökrisen.

Både Covid- och Ukraina avspeglar sig också i vårt förhållande till miljön. Efter Covid är distansarbete och Teams-möten det nya normala, och hela västvärlden arbetar för högtryck med att hitta alternativa energikällor för att bli mindre beroende av fossila bränslen.

Momentum för ny teknologi, nya energilösningar och innovationer som bidrar till en cirkulär ekonomi är nu.

Ny forskning för också med sig helt nya metoder att angripa miljöproblemen.

Att lösa miljöproblem är inte bara tekniska lösningar utan också tvärvetenskapliga dito.

T ex i psykologin har man tagit sig an miljöproblematiken på systemnivå. Ett verktyg kallas ”nudge”, som finska forskare kallar ”tuuppaus”, med en målsättning att skapa system som får oss att villa välja det mer miljövänliga av två alternativ.

Vetenskapen har gått från att berätta hur vi skall tänka, till att ge oss verktyg för förändring.

Miljökrisen blir heller inte mindre av att den tillfälligt överskuggas av andra kriser.

För att tackla miljökrisen behöver vi bryta ner den i mindre delar och ta oss an dem en bit i taget. Ni vet, som man äter en elefant, i små bitar.

Redan nu styckas miljöproblemen globalt så att länder tar ansvar för sina delar och nationellt delas ansvaret småningom t ex till bindande miljöprogram på kommunal nivå.

Var och en av oss börjar inse att vi alla är delaktiga i förverkligandet av de globala målen. Eller när har du senast hört någon säga om miljöproblemen, att ”problemet är alldeles för stort för att vi här skall kunna göra något åt det” eller att ”det här är en så liten sak att det inte har någon betydelse i den stora helheten”?

För vi behöver prioritera, vi behöver våga investera och vi behöver våga välja.

Och vi behöver välja rätt.

Tack!

 

Liberala tankar från Strasbourg

Då över 5 000 personer med åsikter uttalar sig, då blir det många åsikter. Då hundra människor träffas för att diskutera de frågor som 5 000 kollektivt anser vara viktigast, behövs någon som håller ordning på torpet. Det lyckades #Reneweurope med i processen som fick ett avslut på plenum i Strasbourg i helgen.

Demokrati och lagstiftning [i EU]

Not just telling people what to think, but also give the tools to make a change!

EU-länderna behöver komma närmare varandra. Frågan är hur man gör det så att medborgarna uppfattar det positivt?

Vi behöver förändra, förbättra och – framför allt – förenkla. Samtidigt.

Vi behöver omorganisera politiken så att det finns pan-europeiska vallistor och – åtminstone till en början – en kvot för dessa. Sedan blir det kandidaternas, partiernas och grupperingarnas sak att göra den pan-europeiska diskussionen och kandidaterna kända.

Vi behöver kommunicera, lära om och av varandra. Kunde det finnas en gemensam del i skolornas läroplaner över hela Europa? Kunde vi ha en europeisk rundradio som public service?

Ett starkare EU

If we build on the inside, it will reflect on the outside!

Pandemin har stärkt gemenskapen i EU och Covid-vaccinationerna är ett synligt bevis på att länderna i unionen är starkare tillsammans.

Beträffande många andra frågor verkar länderna ändå sakna en gemensam målsättning.

Just nu behöver en gemensam energistrategi stå högst på listan – p g a såväl den ryska invasionen av Ukraina, som för en hållbar klimatpolitik.

En diversifierad energiproduktion bidrar till såväl ökad säkerhet som ökad jämlikhet.

Jag har under veckoslutet diskuterat med personer från ca 20 länder och är aningen förvånad över hur många gånger jag fått frågan om vi i Finland är rädda för rysk invasion eller om Finland kommer att gå med i NATO.

Mitt svar har varit att jag skulle vara betydligt mer orolig för läget, om jag bodde i de baltiska länderna, eller i Polen. Helt klart är Finlands läge uppmärksammat i Europa.

Och ännu beträffande NATO: det är rätt plattform för ett europeiskt försvarssamarbete men huruvida vi skall ansluta oss nu eller senare litar jag på att regeringen har bästa förutsättningarna att bedöma.

—–

Ps. Diskussionen om klimatförändringen får en helt egen text senare.

Skärgårdspolitik anno 2022

Skärgårdsdelegationen har en skärgårdspolitisk turné på gång och på onsdag stod Pargas i turen. Målsättningen är att få åsikter om uppdaterandet av den s k Skärgårdslagen (Lagen om främjande av skärgårdens utveckling) från 1981.

Uppdaterandet av lagen är inte listad i nuvarande regeringsprogram men förberedelserna börjar med målsättningen att arbetet konkretiseras under nästa regeringsperiod. Fortsätt läsa ”Skärgårdspolitik anno 2022”

Landskapsbarometer 2022 och utbildning

Idag på morgonen hade jag förmånen att lyssna till kloka ord av visa talare som diskuterade näringslivsutveckling och tillgången till arbetskraft i Egentliga Finland utgående från Landskapsbarometern 2022.

—-

I Egentliga Finland upplever 39% av företagen att det är svårt eller mycket svårt att hitta kunnig arbetskraft.

Som möjliga lösningar på arbetskraftsbristen förde företagen fram behovet av en helhetsreform av socialskyddet, utbildning och underlättandet av arbetskraftens rörlighet. Fortsätt läsa ”Landskapsbarometer 2022 och utbildning”

Bemötande till insändare ”En klar signal!”

Nu blandar Carita Henriksson, medvetet eller av okunskap, tyvärr ihop två helt olika frågor i sin kritik mot stadsstyrelsen (ÅU 19.1.22)

På sitt möte den 17.1 gav stadsstyrelsen grönt ljus för en renovering i välfärdscentrets fastighet, till vilket stadsfullmäktige (7.12.21) beviljat ett anslag på 800 000 eur. Fullmäktige godkände beslutet med en kläm om en helhetsbedömning av användande av stadens utrymmen och att stadsstyrelsen ännu skulle se över tidpunkten för investeringen med beaktande av social- och hälsovårdens övergång till välfärdsområdet från den 1.1.2023. Fortsätt läsa ”Bemötande till insändare ”En klar signal!””

Gott Nytt politiskt År 2022!

2021 sjunger på sista versen. Tidningarna fylls av genomgångar – vilka var de största, mest populära nyheterna, vilka var de synligaste personerna, vad berörde oss mest under det gångna året? Från en politisk pargashorisont är det lätt att hitta tre ”rubriker” då vi om en stund övergår till att skriva 2022: kommunalvalet blev långt och utdraget, det nya fullmäktige har skapat en utmärkt grund för samarbete samtidigt som vi står inför stora frågor under det kommande året. Fortsätt läsa ”Gott Nytt politiskt År 2022!”

Gruppanförande i stadsfullmäktige 7.12.2021

Ärade ordförande, bästa fullmäktige,

Budgetboken vi skall behandla idag börjar med en omvärldsanalys.

Det går relativt bra i Finland just nu och på många sätt återspeglar landets utveckling också utvecklingen i Pargas:

Arbetslöshetsgraden är liten och på sjunkande, skuldbördan är stor och på ökande. Fortsätt läsa ”Gruppanförande i stadsfullmäktige 7.12.2021”

Skattesatser 2022 – taltur i fullmäktige 15.11

Bästa fullmäktige,

I Pargas står skatterna för över hälften av totala intäkterna till kommunen. Totalt är skatteintäkterna av storleksordningen 70 miljoner euro och utöver verksamhetsintäkterna och statsandelarna är det mot den intäkten kommunens utgifter skall balanseras.

I Pargas står vi nu ett spadtag ifrån kommunens största investering någonsin, samtidigt som alla kommuner i Finland (ja, förutom då en) står inför en helt annorlunda framtid. I Egentliga Finland vågar jag påstå att denhär framtiden dessutom är aningen mer oklar än i många andra landskap. Fortsätt läsa ”Skattesatser 2022 – taltur i fullmäktige 15.11”

SFP i välfärdsområdesvalet

Insändare i ÅU 16.10.2021

Som en följd av den gigantiska social- och hälsovårdsreformen förrättas det första välfärdsområdesvalet i Finlands historia söndagen den 23.1.2022. I Egentliga Finland väljs ett fullmäktige på 79 ledamöter som skall styra all social- och hälsovård för drygt 480 000 invånare i landskapet.

Tidigare i veckan gick SFP ut med nyheten om valförbund med Samlingspartiet i valet. För SFP:s del är målsättningen att valförbundet ska optimera antalet svenskspråkiga ledamöter som väljs in i fullmäktige. Med ett gott valresultat Har SFP också en god möjlighet att få en ack så viktig styrelsepost. Fortsätt läsa ”SFP i välfärdsområdesvalet”

Thank you for your upload