Sfp i Pargaspolitiken – en kort tillbakablick

Insändare i ÅU 8.5.2021

Då man följer den politiska debatten verkar det ibland som att få bra beslut skulle gjorts under fullmäktigeperioden som nu lider mot sitt slut. Det känns som att det är på sin plats med en kort tillbakablick innan det igen är dags att titta framåt.

I början av fullmäktigeperioden godkände Pargas en ny strategi: Kreativ skärgård. En kommun skall ha en strategi och den ligger till grund för utvecklingsarbetet. Till strategin kopplar en handlingsplan där de konkreta åtgärderna finns samlade.

Strategin och handlingsplanen skall i sin tur koppla till ekonomin. Denna helhet utgör en bra mall och grund för att bygga vidare på under den kommande fullmäktigeperioden.

Vapparvägens affärskvarter har sett dagens ljus och betjänar både kommuninvånare och besökare oberoende av om de kommer med bil, båt, på cykel eller till fots.

Det finns ett beslut om det nya skolcentret som kommer att bli ett unikt kreativt lärcenter. Vi ser det som ett löfte om att det i Pargas kommer att finnas möjlighet för mer utbildning på andra stadiet än befolkningsunderlaget statistiskt sett skulle ge upphov till.

Tredje sektorn får en till idrottshall i anslutning till skolcentret. Också Houtskär får en ny skola. Nagu har fått en ny och en förnyad gästhamn.

Med statlig finansiering och i samarbete med det lokala telefonbolaget har staden byggt ut fiberkabelnätet i stora delar av kommunen – en jättesatsning på en infrastruktur som inte kunde ha kommit lägligare med tanke på hur distansarbetet mångdubblats under det gångna året.

Det har gjorts också många små men för den enskilda kommuninvånaren desto viktigare beslut: stödet till lägerskolorna finns kvar, Sundstranden och Centralparken har piffats upp, i Nagu och på Iniö har skolor och daghem fått ett lyft, i Korpo har stabshuset renoverats, för att nämna några exempel.

Vårdreformen har varit på kommande … ja, länge. I jämförelse med många andra kommuner i landskapet har Pargas förberett sig för den omvälvande reformen, om och då den förverkligas. Staden har inte legat på lagrarna i osäkerheten – tvärtom har staden aktivt sett till att verksamheten passar in i den nya modellen och genom köpet av mentalvårdsenheten säkrat att det finns utrymmen för en fungerande social- och hälsovård under samma tak.

Visst har det under perioden säkert funnits ärenden som kunde ha skötts annorlunda. En del beslut är man tvungen att leva med, andra kan ändras och till en del kan det vara frågan om att göra om, göra mer eller göra bättre.

Ändå känns det som att det inte är en dålig grund att stå på, såhär inför kommunalvalet.

Tomas Björkroth och Regina Koskinen
Kommunalvalskandidater, SFP Pargas

Enkäten är avslutad och vinnarna är utlottade

De som svarat på enkäten anser att kommunens ekonomi och näringsliv hör till de viktigaste frågorna inför valet. Lokaltidningarna och sociala medier är de viktigaste kanalerna för att följa med politiken och sittande fullmäktige får vitsordet 6+.

Bland de svarande som lämnat sina kontaktuppgifter lottades ut tre deltaganden i ”Saken är biff – Pihviä ja politiikkaa” – grillstund med matbit och lättsamt politikprat. Vinnarna är Andreas Johansson, Nina Katainen och Siv Fagerlund (vinnarna har meddelats personligen).

En bättre framtid kräver förhandling och tillfälliga kompromisser

Insändare i ÅU 24.4.2021

Kreativt lärcenter bli ett unikt skolcenter som sticker ut nationellt. Under byggskedet kommer många verksamheter att påverkas. Innan och under byggskedet kommer undervisningsgrupper att flytta till tillfälliga utrymmen. Också tredje sektorn och speciellt idrotten kommer att behöva anpassa sin verksamhet till begränsade utrymmen tills det nya skolcentret med idrottshall står klart.

Samtidigt behöver förutsättningarna för vissa kritiska verksamheter garanteras. Studentskrivningarna hör till dessa verksamheter. Förslaget att studentskrivningarna under de kommande två åren – byggperioden –förverkligas i PIUG, skulle stort inskränka på idrottsföreningarnas verksamhet under den mest aktiva perioden.

Att detta väcker debatt är förståeligt.

Studentskrivningarna skall planeras i god tid, det är kravet från studentexamensnämnden och det är också rimligt med tanke på rektorer och lärare.

Den bästa lösningen på problemet skulle förstås vara om det går att hitta ett tillräckligt stort utrymme som uppfyller de krav som ställs på arrangerandet av studentskrivningarna beträffande teknik, övervakning, toaletter, m m.

Om detta utrymme inte finns ställs alternativet PIUG mot alternativet att genomföra studentskrivningarna i två skilda utrymmen.

Att dela upp skrivningarna på två utrymmen skulle kräva stora tilläggsresurser och är definitivt ingen optimal lösning – men det är det oaktat ett alternativ som måste vägas emot att stänga ner idrottsverksamheten i PIUG under tiden för studentskrivningarna.

I olika planerings- och arbetsgrupper för Kreativt lärcenter har man försökt ha en bred representation från alla användargrupper, dels för att få kännedom om behov och utmaningar som kommer att uppstå men också för att garantera en bra kommunikation och information tillbaka till användargrupperna.

En framtid med bättre verksamhetsförutsättningar för både bildning och tredje sektor hägrar två år bort. Vägen dit kommer ändå att kräva en vilja och förmåga att kompromissa hos alla parter.

Att nu slå fast för två år framöver att det är PIUG som är utrymmet för skrivningarna känns ändå som ett onödigt stelt beslut med oskälig inverkan på tredje sektorns verksamhetsmöjligheter.

 

Tomas Björkroth, ordförande för SFP:s kommunorganisation
Mikael Holmberg, stadsstyrelsens ordförande
Regina Koskinen, ordförande för SFP:s fullmäktigegrupp

Svara och vinn: vad är viktigt för dig i Pargas?

Svara på enkäten och berätta vad du tycker att är viktigt i kommunalpolitiken i Pargas.

Bland alla som svarat lottas ut tre stycken deltaganden  i ”Saken är biff – Pihviä ja politiikkaa” – grillstund med matbit och lättsamt politikprat (inbjudan gäller för två personer och förverkligas som ett tillfälle  då koronaläget medger).

Du kommer till enkäten här: https://forms.office.com/r/r4ZKxKNcxz

Angående antal sökande till PSG

Dagens påstående på FB om att det skulle vara ”bara” 45 sökande till PSG är väl inte hela sanningen? Den uppskattning över sökandeantalet jag hört från gymnasiet är ca 60, vilket är i linje med tidigare år och årskullens storlek.

Att det bland 100 Pargaselever som söker sig till en andra stadiets utbildning finns en bredare spridning än att t ex välja ”antingen yrkis eller PSG” tänker jag avspeglar att ungdomar helt enkelt har och har möjlighet att förverkliga sina ambitioner på ett annat sätt än tidigare.

PSG har en egen profil bland gymnasier och kan erbjuda mycket som andra gymnasier inte kan: goda möjligheter till utbyte och olika projekt, PIF Akademi, temaveckor och ett brett utbud kurser, ett bra samarbete med det finska gymnasiet, högskolor och universitet för att inte tala om en trygg och familjär miljö.

Kursutbudet i PSG upplever jag att är anpassat till det som eleverna vill ha. En större skola (läs: fler elever) kan förstås ha ett större kursutbud men andra vägen svängt tycker jag att kursutbudet i PSG fyller sin funktion och ger så många som möjligt så mycket som möjligt.

PSG är en konkurrenskraftig skola som också ”vinner” sökande från andra skolor och kommuner på samma sätt som Pargas ”förlorar” elever till andra kommuner och skolor på andra stadiet.

Med det sagt vill jag ännu tillägga min åsikt om att ifall en ungdom är motiverad och har förutsättningar för t ex ett specialgymnasium tycker jag att hen absolut skall välja det. På samma sätt lockar PSG elever med sina styrkor.

Att någon väljer att studera i en annan skola än PSG kan väl inte heller automatiskt ses som ett ställningstagande mot PSG, utan att ungdomen upplever att det finns en annan skola som bättre motsvarar just hens målsättningar.

Men absolut behöver man tänka i termer av utveckling. Och det är uttryckligen vad jag tycker att Pargas gör i och med satsningen på Kreativt lärcenter.

Fokus på näringslivsutveckling i Pargas

Insändare i ÅU 15.3.2021

Ett välmående näringsliv hör till grundstenarna i en välmående stad.

Vi vill skilja på tre olika företeelser då man talar om näringslivsutveckling i Pargas:

För det första behöver vi beakta att vi har en betydande storindustri i Pargas. De arbetstillfällen industrin skapar direkt och indirekt har en enorm betydelse för staden. Service och underleveranser till industrin skapar verksamhetsförutsättningen för många mindre företag i Pargas.

För det andra har vi redan ett välmående, aktivt företagande med över 1 500 små- och medelstora företag i kommunen.

Den tredje biten är etablering av nya företag i Pargas, antingen genom företag som flyttar sin verksamhet till Pargas, eller genom att ett nytt företag grundas i staden.

Då man diskuterar utvecklandet av näringslivet verkar inläggen fokusera på etableringen av små och medelstorstora företag. Ofta tar man i debatten också fasta på det som inte fungerar, eller vad som specifikt inte upplevts fungera i det fall man använder som exempel.

Vi vill se en diskussion där man tar fasta på att utveckla det som redan fungerar. Vi vill också se att man i debatten skiljer på näringslivets och kommunens roller i helheten.

För industrin är fungerande förbindelser a och o. Just nu är det broarna över Rävsund och Hessund som är i fokus och där verkar kommunen både direkt och via landskapet för en snabb process. Likaså har vi vår ”egen” riksdagsledamot Sandra Bergqvist som har denna förbindelse högt upp på sin lista.

Det befintliga näringslivet behöver stödas i att göra marknadsföring och nätverkande. Här kan staden bidra med en stark representation i regionala organisationer och nätverk som till exempel Business Finland, Företagarna i Finland och Egentliga Finland, Pargas och branschvisa projekt. Likaså kan staden ha en positiv inverkan på dessa företags framgångsförutsättningar genom en långsiktig planläggning och konkreta projekt för att förbättra infrastrukturen, t ex Vapparvägens affärskvarter och Nagu gästhamn

Den tredje biten, nyetableringar, har två sidor.

Dels behövs företagsrådgivning som konkret hjälper företag att starta upp och komma igång: affärsplan, lokaler, startstöd, m m.

De företag som överväger att flytta till eller utvidga sin verksamhet, de behöver snabb, smidig service för att hitta tomt eller lokaler, lov och tillstånd.

Det behövs också mera resurser för aktiv marknadsföring av staden som en företagarvänlig ort som står färdig att ta emot och hjälpa de som vill komma hit.

Här har både tjänstemän och politiker en roll i att upprätthålla ett bra samarbete mellan olika avdelningar och beslutsorgan i staden. Tillstånd och byggande är förlagt till bygg- och miljönämnden, näringslivsutveckling generellt lyder direkt under stadsstyrelsen, informationsavdelningen har hand om marknadsföring o s v.

Samarbete, samverkan, dialog är viktig.

En god början är den företagsenkät som Pargas stad nyligen uppgjort för första gången. Den visar på en genuin vilja att utveckla samarbetet, staden och företagare emellan.

Tomas Björkroth, sfp
Gilla Granberg, sfp

Fungerande vardag i hela Pargas

Insändare PK 11.3.2021

Tom Simola ställde en dagsaktuell fråga inför kommunalvalet i PK (4.3): hur skall de nya beslutsfattarna tackla Pargas framtid? Frågan är något världsomfamnande men nog så intressant att titta lite närmare på.

För att stärka kommunen som helhet behöver vi ta fasta på styrkorna i de olika delarna. Pargas har många styrkor men de ser lite olika ut i de olika kommundelarna.

Gemensamt för hela kommunen är Skärgårdsvägen och en fungerande tvåspråkighet, vilket Simola också konstaterar.

Pilar
Vilken väg skall vi gå för att upprätthålla en bra gemenskap i hela kommunen?

Skärgårdsvägen gagnar alla kommuninvånare och därför är broarna över Rävsundet och Hessund viktiga för alla kommundelar. Fungerande förbindelser betjänar också deltidsboende och turister. För lokala industrin och näringslivet är Skärgårdsvägen en existensbetingelse.

Fungerande förbindelser är inte bara vägar, broar och färjor. Digitala förbindelser är lika viktiga för en fungerande vardag i kommunen. För de av oss som inte är så insatta i tekniken räcker det med att internet fungerar, men vi vet att det behövs någon som bygger ut nätet så att det når alla och kapaciteten räcker till. Det behöver staden fortsätta arbeta för, i hela kommunen.

Vi vet inte ännu hur vårdreformen påverkar tillgången till service inom social- och hälsovården i de olika kommundelarna. Kommunen behöver se till helheten, så den blir så bra som möjligt för alla kommundelar. Vi behöver också vara beredda att utveckla kollektivtrafiken så att den på bästa sätt betjänar t ex vård och utbildning.

I Pargas har vi en geografi som gör att vårt skolnät ser annorlunda ut än i de flesta andra kommuner; vi har förhållandevis fler och mindre skolor. Ändå är kostnaden för skolorna på nationell medelnivå och resultaten på toppnivå. Om du väljer boplats utgående från skola så har du en mångfald av alternativ att välja mellan.

Investeringen i kreativt lärcenter där de finska och svenska högstadierna och gymnasierna utnyttjar samma utrymmen sticker ut. Att också yrkesutbildaren Axxell blir en del av helheten gör centret unikt. Kreativt lärcenter gagnar – och skall vara tillgängligt från – alla kommundelar.

Invånarna i de olika kommundelarna skall behandlas jämlikt. Att det tar längre att ta sig t ex till lärcentret från Korpo än från Malmen kan vi inte göra så mycket åt men t ex kommunala avgifter skall vara desamma oberoende av var du är bosatt i kommunen.

Skärgårdens särdrag behöver uppmärksammas i strategin för hela staden. På samma sätt som Rävsunds bro betjänar alla som färdas längs Skärgårdsvägen skapar en gästhamn i skärgården välfärd för alla i kommunen.

”Om du talar om samarbete, blir du bra på att tala om samarbete. Om du gör saker tillsammans, blir du bra på att samarbeta”.

Samarbete bygger på trygghet och gemenskap. Trygghet bottnar i att man känner varandra och känner en gemenskap med varandra. Det kan man inte göra utan kommunikation, eller utan att göra saker tillsammans.

Beslut skall föregås av en möjlighet till dialog och delaktighet. Gjorda beslut skall följas upp och utvärderas. Mindre bra beslut skall kunna korrigeras, men också accepteras; man måste få göra fel en gång, men inte samma fel två gånger.

Det är viktigt att de olika delområdena får fortsätta utvecklas och använda sina styrkor, men också att det finns en dialog och att man värdesätter både det som är gemensamt och det som skiljer oss åt i de olika kommundelarna.

På så sätt kan vi skapa en fungerande vardag för oss alla, nu och i framtiden.

Tomas Björkroth, Regina Koskinen, Conny Granqvist
Kommunalvalskandidater, SFP, Pargas

Utbildning är en satsning på framtiden

Insändare PK och ÅU 25.2.2021

I Pargas görs kommunens största investering någonsin i det s k kreativa lärcentret på Skolgatan. Lärcentret blir unikt genom att yrkesutbildaren Axxell också bli en part i helheten.

Stora projekt väcker stora känslor och då man upplever att information inte finns, väcks oro. Nu kommer staden att öppna en webbsida med information om hur projektet framskrider. Hoppas webbsidan också kan fungera som plattform för en dialog och ger svar på frågor innan de väcker oro.

Samarbetsklimatet mellan eleverna har varit på tapeten inför de förestående flytten. Ungdomarna har själva lyft fram möjligheterna till något nytt, positivt och nya möjligheter till samarbete. Skolornas personal har en viktig uppgift i att skapa förutsättningar för ett bra samarbete – vilket också gjorts.

Gymnasiernas attraktionskraft har lyfts upp med hänvisning till ett större kursutbud i större skolor. Oberoende av storlek känns det ändå berättigat att anse att gymnasie-elevernas möjligheter till idrott (t ex PIF Akademi), kultur (t ex Showen), utbyte och intensivveckor med ett varierande kursutbud klarar sig i konkurrensen med vilket annat gymnasium som helst i regionen. Axxell och yrkesutbildningen ökar möjligheterna ytterligare.

Möjligheten till andra stadiets utbildning på den egna hemorten är en viktig faktor för kommunens dragningskraft. Kreativt lärcenter möjliggör att det också i framtiden erbjuds utbildning på svenska och på finska, i gymnasier och inom yrkesutbildningen i Pargas och sänder en tydlig signal: i Pargas ser man en satsning på utbildning som en satsning på framtiden.

Tomas Björkroth, ordförande för SFP:s kommunorganisation i Pargas
Maj Björk, ordförande i Pargas stads bildningsnämnd, Sfp
Sverker Engström, viceordförande i Pargas stads bildningsnämnd, Sfp

Utvidgad läroplan – initiativ till återanvändning av kursböcker

Initiativ på Bildningsnämndens möte 17.2.2021

Målsättningen med den utvidgade läroplikten är att alla unga går en utbildning på andra stadiet.

Skyldigheten att söka till en andra stadiets utbildning efter grundskolan medför också att studierna blir gratis för den studerande.

Jämlikheten i utbildningen ökar i och med att t ex böcker och arbetsredskap nu blir avgiftsfria för studerande. Upprätthållare av utbildning behöver på sätt eller annat tillhandahålla dessa för studerande fr o m den 1.8.2021.

I Pargas betyder det att åtminstone datorer behöver införskaffas och någon form av kursboksbibliotek behöver skapas för de gymnasie-elever som inleder sina studier höstterminen 2021.

Samtidigt betyder det att nuvarande gymnasie-elever s a s ”faller emellan” med sina kursböcker i och med att den marknad för återanvändning och -försäljning som tidigare har funnits, försvinner.

Mitt förslag är därför att bildningsavdelningen i Pargas stad utreder möjligheten att köpa in begagnade kursböcker från nuvarande elever för fortsatt användning i gymnasierna.

Som förslagsställare är jag medveten om att detta knappast skulle medföra någon större inbesparing för staden, men jag vill motivera det med den betydelse denna åtgärd kunde ha för mindre bemedlade familjer, samtidigt som en återanvändning av kursböcker skulle platsa väl med dagens strävan till cirkulär ekonomi.

Mitt inlägg i SFP:s Partifullmäktige 13.2.2021

Ordförande, ärade ministrar, bästa partifullmäktige,

Såhär inför kommunalvalet vill jag sätta miljöfrågorna i kommunernas beslutsfattande lite i perspektiv.

De två stora miljöhoten idag är klimatförändringen och utarmningen av den biologiska mångfalden. Nyheter om stigande medeltemperaturer som hotar dränka våra kustnära städer, unika livsmiljöer som överexploateras, arter som rödlistas och dör ut.

Globala problem som kräver globala insatser. Stockholm, Kioto, Paris… Dygnslånga förhandlingar, högtidliga avtal, stora löften.

Vad är kommunalpolitik i förhållande till det? Vad spelar det för roll vad vi gör då världens ledare redan uppmärksammat problemen? -Jo, det är just då som miljöproblemen landar på vårt bord, pladask.

De globala målen och överenskommelserna är ingenting värda om de inte konkretiseras i handling – och det är då vi blir viktiga, du och jag och vår kommunalpolitik.

”Klimatfrågor skall vara en del av skolvardagen”, säger SFP i sitt klimatprogram.

Bild av plankarta.
Planläggningen är ett centralt verktyg för hantering och planering av miljöfrågor i kommunerna.

Ja, och miljöfrågor skall vara en del av vardagen och det är också det som är utmaningen! Hur får vi miljöfrågor att bli en del i varje tanke, varje handling? En intuitiv miljökonsekvensbedömning varje gång vi gör ett beslut.

Varje gång vi handlar i butiken gör vi också ett miljöval. Varje gång vi tar oss från ställe a till ställe b gör vi ett miljöval.

Beaktande av miljön borde finnas med i varje litet val vi gör. Det är inte bara de stora besluten, utan också de många små som ger volymen.

I våra städer och kommuner fattar tusentals tjänstemän och förtroendevalda mindre och större beslut varje dag. Också där, i vardagen, i beslut som vi kanske inte ens tänker att berör miljön, borde det finnas en intuitiv miljökonsekvensbedömning.

I min egen kommun, Pargas, vill jag arbeta för att det i kommunen finns en helhetssyn på hur de små besluten tillsammans påverkar vår närmiljö.

Samtidigt utmanar jag alla andra kommunalvalskandidater att göra miljöaspekten till en del av era små och stora beslut både i vardagen, och i era valprogram.

För tänk om vi alla skulle göra det.

Vi fick bukt med DDT och PCB. Vi fick slut på de sura regnen.

Tillsammans kan vi också råda bot på klimatförändring och utarmningen av den biologiska mångfalden.

Det börjar med de små besluten i vardagen.

Tack!